Ehrencreutz gav namn åt bygden

Historien bakom namnet

Ehrendahl och trakterna i omgivningarna har en lång och spännande historia. Namnet Ehrendahl kommer från Jesper Ehrencreutz, som 1679 grundade Lundholms och Ehrendals styckebruk. Årtalet kan du se på den gula huvudbyggnadens gavel vid Ehrendals gård.

Men för att börja från början. Jesper Eliesson kom som 17-åring från Malingsbo i Bergslagen till Sörmland och vandrade runt som gesäll till olika bruk, bland annat Skottvång. Han flyttade senare till Stockholm och etablerade sig som köpman. Han klarade sig bra och redan före 30 års ålder kunde han placera pengar i sörmländska gårdar med början vid Säby gård vid Sillen. Snart fick han också hemmanen Oppeby och Ettersta i pant.

Vid Trönsjöns utlopp pǻ Likstammens östra strand (på nuvarande Finnviks marker), låg en liten mjölkvarn (skvaltkvarn), Grindviks kvarn, och där anlade Jesper Eliesson sitt färsta bruk. Privilegiebrevet är daterat den 15 december 1679. Kanontillverkningen började den 4 januari 1687 efter att Eliesson uppvaktat Bergs kollegium och visat upp kanoner av tre storlekar som bara vägde hälften mot vanliga kanoner. 1695 blev Eliessen adlad Ehrencreutz för sina insatser. Samtidigt döpte han om Sågartorp till Ehrendal.

När kanonerna gjutits färdigt vid Ehrendals bruk transporterades de på pråmar ned till Ehrendals "uthamn" vid Malleberg. Genom en liten kanal körde pråmarna ut i sjön Sillen förbi Tornäsudde till Sille och vidare landvägen på "Sille styckegata" till Hållsviken, där kanonerna lastades på båtar, destinerade till svenska och möjligen också utländsk hamnar. Ehrendals uthamn låg på mark som tillhörde Säby gård. Ehrendals kanoner, eller stycken som de kallades, hade gott rykte för sin effektivitet. Bland annat var Karl XII en av användarna.

Kanoner från Ehrendal finns att beskåda i den tyska östersjöstaden Wismar.

Från 1679 till 1705 födde fru Gundborg Ehrencreutz 17 barn, 9 flickor och 8 pojkar. När fadern, Jesper, dog 1722 fanns fem barn i livet och när modern, Gundborg, dog 89 år gammal levde två av barnen. Större delen av hela Frustuna socken hörde då till Ehrendals bruk. Efter enda barnbarnets, Jesper Benjamin Ehrencreutz, död 1774 började dock egendomen säljas ut. De olika gårdarna - Ehrendal, Säby, Jägardal, Lilla Jägardal och Ettersta - fick olika ägare.

Antalet ägare till Ehrendals gård efter Ehrencreutz är många - cirka 30 olika namn återfinns i ägarlistan. 1803 lades masugnen ner och kanontillverkningen upphörde i samband med en konkurs. Idag kan man se kanoner tillverkade på Ehrendal på bland annat Artillerimuseum i Stockholm, på Skansen och på Uppsala slotts borggård.

Senare tiders historia

Ehrendals historia är lång, brokig och fängslande. Många tusen människor har på ett eller annat sätt verkat här. Utöver de äldre byggnader som ännu finns kvar kan man se rester efter torp här och där - en del utmärkta med namnskyltar. Ännu under 1900-talet fanns många bofasta inom området. 1869 byggdes en egen skola i Ehrendal och den var i bruk fram till 1947. Bland alla händelser och människor kan några nämnas. Nils Kalmér, som ägde Ehrendals gård 1913 - 21, letade guld på sina ägor och hittade också några klimpar. 1928 - 29 startades Sveriges näst största rävfarm på Ehrendal med 1 500 djur när den var som störst.

På 1920-talet var också ett sågverk med en stor ramsåg i bruk nedanför Ehrendals skola. Det drevs av en stor ångmaskin. I slutet av 1930-talet öppnade Gerda Aschan gästhem på Ehren-dal för välsituerat folk. Hela huset plus två flyglar var pensionat med plats för 40 - 50 gäster. (Källor: Skrifter från Gnesta dokumentationsgrupp och PM från Ivan Bratt, 1997).

Text: Birgitta Eriksson, 2006.

Foto: Birgitta Skogli, 2002.