Om

Ehrendals historia


Ehrendahl och dess omgivningar bär på en fascinerande historia.

Namnet Ehrendahl härrör från Jesper Ehrencreutz, som år 1679 grundade Lundholms och Ehrendals styckebruk. Året kan tydligt ses på gaveln av den gula huvudbyggnaden vid Ehrendals gård.

Men låt oss börja från början. Jesper Eliesson anlände som 17-åring från Malingsbo i Bergslagen till Sörmland och vandrade som gesäll mellan olika bruk, inklusive Skottvång. Senare flyttade han till Stockholm och etablerade sig som köpman. Hans framgångar gjorde att han redan innan 30 års ålder kunde investera i sörmländska gårdar, med start vid Säby gård vid Sillen. Snart pantsatte han också hemmanen Oppeby och Ettersta.

Vid Trönsjöns utlopp på Likstammens östra strand, där den lilla mjölkvarnen Grindviks kvarn låg (nu på Finnviks mark), grundade Jesper Eliesson sitt första bruk. Privilegiebrevet är daterat den 15 december 1679. Kanontillverkningen startade den 4 januari 1687, efter att Eliesson hade presenterat kanoner av tre olika storlekar för Bergs kollegium. Dessa kanoner vägde endast hälften så mycket som vanliga kanoner. År 1695 adlades Eliesson till Ehrencreutz för sina framstående insatser. Samtidigt döpte han om Sågartorp till Ehrendal.

Efter att kanonerna var färdiggjutna vid Ehrendals bruk transporterades de på pråmar ned till Ehrendals "uthamn" vid Malleberg. Genom en liten kanal körde pråmarna ut i sjön Sillen förbi Tornäsudde till Sille och vidare längs "Sille styckegata" till Hållsviken. Där lastades kanonerna på båtar som var avsedda för svenska och eventuellt utländska hamnar. Ehrendals uthamn låg på mark som tillhörde Säby gård. Ehrendals kanoner, eller stycken som de kallades, hade ett gott rykte för sin effektivitet, och bland användarna fanns bland annat Karl XII.

Det är möjligt att beundra kanoner från Ehrendal i den tyska östersjöstaden Wismar.

Från 1679 till 1705 födde fru Gundborg Ehrencreutz 17 barn, varav 9 var flickor och 8 var pojkar. Vid fadern Jespers bortgång 1722 var fem barn fortfarande i livet. När modern Gundborg avled vid en ålder av 89 år levde endast två av barnen. Vid den tiden sträckte sig större delen av Frustuna socken till Ehrendals bruk. Efter det enda barnbarnet Jesper Benjamin Ehrencreutz's död år 1774 började dock egendomen säljas ut, och gårdarna – Ehrendal, Säby, Jägardal, Lilla Jägardal och Ettersta – fick olika ägare.

Antalet ägare till Ehrendals gård efter Ehrencreutz är många, ungefär 30 olika namn finns i ägarlistan. År 1803 lades masugnen ner och kanontillverkningen avbröts i samband med en konkurs. Idag finns kanoner tillverkade på Ehrendal att beskåda på platser som Artillerimuseet i Stockholm, Skansen och Uppsala slotts borggård.

Senare i historien

Ehrendals historia är lång, fängslande och varierad. Många tusen människor har på något sätt präglat området. Förutom de äldre byggnaderna som fortfarande står kvar, finns rester av torp här och där, några markerade med namnskyltar. Ännu under 1900-talet fanns många permanenta invånare i området. År 1869 byggdes en egen skola i Ehrendal och användes fram till 1947.

Bland de många händelserna och människorna som präglat platsen kan några nämnas. Nils Kalmér, ägare till Ehrendals gården mellan 1913 och 1921, bedrev guldletning på sina marker och fann även några guldflingor. Mellan 1928 och 1929 startades Sveriges näst största rävfarm på Ehrendal med 1 500 djur vid dess höjdpunkt.

Under 1920-talet fanns också ett sågverk med en stor ramsåg i bruk nedanför Ehrendals skola. Drivet av en imponerande ångmaskin. I slutet av 1930-talet öppnade Gerda Aschan ett gästhem på Ehrendal för välsituerade besökare. Hela huset, plus två flyglar, utgjorde ett pensionat med plats för 40-50 gäster.


(Källor: Skrifter från Gnesta dokumentationsgrupp och PM från Ivan Bratt, 1997).

unsplash